IVF, som även kallas provrörsbefruktning, blir allt vanligare i Sverige. Det ger en större möjlighet för ofrivilligt barnlösa, samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor att få egna, biologiska barn. Denna process kan däremot vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Men vad är IVF egentligen och hur går IVF till? Det ska vi kolla närmare på här!
Vad är IVF?
IVF är en förkortning av In Vitro Fertilisering, där In Vitro står för “i provrör”, och detta är en procedur som kan användas för behandling av infertilitet. Fördelen med IVF behandling är att det kan användas vid många olika orsaker till infertilitet, oavsett om orsaken ligger hos mannen eller kvinnan, eller hos båda.
Befruktning
Äggen tas ut från kvinnans äggstockar och spermier lämnas av mannen i förhållandet. Både ägg och spermier kan även komma från en donator vid behov. Sedan 2019 är det tillåtet att ta emot ett embryo där både spermien och ägget kommer från donatorer, så kallat embryodonation eller dubbeldonation.
Ägg och spermier läggs i en skål tillsammans i en näringslösning där befruktningen får ske genom att spermierna simmar till ägget. I de fall där spermierna har nedsatt förmåga att simma eller om de är få i antalet, kan de injiceras direkt in i ägget genom en mikroinjektion (ICSI).
Implantering i livmodern
Har befruktningen lyckats kan embryologerna se detta på ägget dagen efter befruktningen när de kontrollerar äggen. Efter några dagars odling i laboratoriet väljs ett embryo ut, det embryot som bedöms ha högst chans till graviditet. Därefter återförs embryot till livmodern genom en tunn plastslang, en så kallad kateter.
Om allt fungerar enligt planen fäster detta befruktade ägg vid livmoderväggen och fosterutvecklingen som följer därefter är densamma som för barn som tillkommit spontant. Vanligtvis återförs endast ett embryo, och bara under vissa omständigheter, som exempelvis hög ålder hos kvinnan, återförs två embryon. Vid återförande av ett embryo är risken för tvillinggraviditet inte förhöjd.
Hur stora är chanserna för lyckad IVF?
Hur stora chanserna är för IVF-behandlingen att lyckas varierar och beror på faktorer såsom föräldrarnas ålder och livsstil, samt även de bakomliggande orsakerna till barnlöshet. För yngre par är chansen att en IVF-behandling fungerar cirka 30-40%, och denna frekvens minskar med åldern. Av denna anledning är det bra att vara beredd på att det ibland kan behövas mer än en behandling.
Hur går IVF till?
IVF är en vanlig behandling vid ofrivillig barnlöshet. Denna typ av behandling kan vara aktuell för olikkönade par samt även samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor. I de två senare fallen utförs IVF-behandlingen med donerade spermier. Donerade spermier kan även användas för olikkönade par då mannen i paret saknar egna spermier. IVF-behandlingar kan ta tid och ibland kan det krävas flera försök innan det resulterar i en graviditet och ett fött barn.
Steg 1: Utredning
Första steget på vägen till IVF-behandling är en initial utredning för att se om IVF kan vara ett alternativ. Du som vill bli gravid behöver även lämna prover för att se till att du inte har några sjukdomar som kan överföras via blodsmitta. I dessa fall behandlas en eventuell sådan sjukdom först. Denna fertilitetsutredning ligger till grund för planeringen av eventuell behandling.
Steg 2: Ägguttag
Alla behandlingar börjar med ett planeringsbesök och därefter påbörjas hormonbehandlingen. Denna hormonbehandling leder till att kroppen utvecklar fler äggblåsor med äggceller i äggstockarna än vad som är normalt under en vanlig menscykel. Produktionen styrs av ett kroppsliknande hormon som injiceras dagligen i en högre dos än vad som är normalt, samtidigt som kroppens egen hormonproduktion hämmas med läkemedel. Denna behandling pågår under cirka två veckor och därefter får kvinnan en sista spruta som gör att äggcellerna i de stora äggblåsorna mognar och blir redo att tas ut.
Ägguttaget går till på följande sätt; kvinnan lokalbedövas i vaginans övre del och får samtidigt intravenös smärtlindring. Därefter använder läkaren en tunn nål som sitter på ultraljudsstaven, och nålen förs genom det bedövade området av slidväggen och in i äggstocken. Äggblåsorna punkteras sedan och vätskan, innehållande äggen, förs genom nålen och en slang till provrör. Detta ingrepp tar ungefär 15 minuter totalt, och de flesta upplever det som relativt enkelt. Embryologen på laboratoriet tar hand om vätskan och hittar äggen i vätskan med hjälp av mikroskop. Äggen läggs därefter i en odlingsskål med näringslösning och förvaras i ett så kallat odlingsskåp.
Det är inte ovanligt att kvinnan känner sig svullen och lite öm i buken dagarna efter ingreppet. Det kan även uppkomma en mindre vaginal blödning under dagarna efter ägguttaget.
Steg 3: Befruktning med spermier
Mannen ska lämna spermaprov samma morgon som ägguttaget sker. Detta spermaprov kan tas fram hemma, om det kan transporteras till enheten inom en timme. Spermaprovet kan även tas fram direkt på kliniken i ett speciellt spermaprovtagningsrum. Embryologen tar hand om provet och undersöker detta för att avgöra spermiernas antal och rörlighet. Normalt finns det flera miljoner rörliga spermier i ett prov. För samkönade kvinnliga par samt ensamstående kvinnor används spermier från en donator. Dessa spermier förbereds för befruktning samma dag som ägguttaget.
Om spermiernas antal och rörlighet är normalt så läggs de i en odlingsskål tillsammans med äggen för att befruktning ska ske på ett normalt sätt. Detta innebär att en spermie av egen kraft tränger in genom äggcellens yttersta skal och in i äggcellen för att befrukta ägget. Om spermierna är av lägre kvalitet, mindre antal eller nedsatt rörlighet, kan man utföra en mikroinjektion då en spermie injiceras in i varje äggcell.
Dagen efter ägguttaget och befruktningen undersöks alla äggceller i mikroskop av embryologen, för att se om befruktningen har skett. Efter ytterligare en dag undersöker embryologen om det befruktade ägget har delat sig. Ett embryo förs normalt in i livmodern dag två, dag tre eller dag fem efter ägguttaget. De övriga embryona som delat sig i normal takt och som är av god kvalitet, kan frysas ner för eventuell framtida behandling.
Steg 4: Gravid?
Ett graviditetstest tas ungefär tre veckor efter ägguttaget, vilket visar om behandlingen lyckats eller inte. Det kommer ofta en mensblödning redan innan testdagen om det inte blivit en graviditet av behandlingen. Däremot är det viktigt att ändå ta graviditetstestet på testdagen för att vara säker. Detta beror på att blödningar ibland kan uppstå trots att det finns en graviditet.
När testet är taget meddelas resultatet till kliniken och samtal eller besök planeras in med ansvarig läkare. Är testet positivt bokas ett ultraljud in under sjunde eller åttonde graviditetsveckan.
Psykiskt mående och IVF
En IVF-behandling är ett medicinskt ingrepp som har en stark koppling till det psykiska måendet, både för den som hoppas på att bli gravid och en eventuell partner och medförälder. Möjligheten till föräldraskap innefattar många känslor och förhoppningar, och resan dit kan vara en berg-och-dalbana.
Hormonernas påverkan
Kvinnan vars ägg ska användas får flera hormonbehandlingar under resans gång, vilka kan påverka henne starkt. Vissa kvinnor känner klimakterieliknande symtom, medan andra främst känner av starka humörsvängningar. Det är även påfrestande att ta många sprutor, och det kan exempelvis kännas jobbigt att ens partner inte riktigt förstår hur tufft det är.
En osynlig sorg
Många som är ofrivilligt barnlösa kan uppleva en stor sorg eller livskris av att vara just barnlösa, att behöva genomgå IVF eller av att ha varit med om misslyckade IVF-behandlingar. Det kan handla om flera olika faktorer, såsom sorgen att kanske inte kunna få egna barn på ett naturligt sätt, att känna sig misslyckad, eller att inte passa in i samhällets förväntningar.
Det kan oftast kännas som en osynlig sorg, eftersom omgivningen inte vet om att den finns och att det ofta inte finns något konkret att sörja. Det är även vanligt att känna sig avundsjuk på andra som kunnat få barn naturligt och att undra varför man själv har drabbats av denna ofrivilliga barnlöshet.
Påfrestning på relationen
IVF-processen blandat med känslor av misslyckande och biverkningar av hormonbehandlingen är faktorer som även påverkar parrelationen. En del kan uppleva en distans från sin partner under processen, medan andra tycker att det känns jobbigt att den intima relationen kan bli lidande. Många upplever att IVF-processen tar över en stor del av livet under denna period och att det är det enda man fokuserar på. Det kan bli svårt att leva spontant eller göra aktiviteter man gjort innan för att IVF-behandlingen styr vardagen.
Utrymme för känslor
Alla dessa faktorer är viktiga att ta i beaktning. Det är oerhört tufft att bära hoppet om ett barn när risken för att det inte ska fungera alltid är påtaglig. För personer som varit med om tidigare misslyckade IVF-försök kan det kännas svårt att våga hoppas och tro på ett positivt graviditetstest igen.
För dig som försöker bli gravid genom IVF-behandling är det viktigt att lämna utrymme för dessa tankar och känslor som kan uppstå. Det är fullt normalt att sörja en framtid som inte blev som man tänkt sig. Det kan till och med möjligen ge dig bättre möjlighet att våga glädjas åt andra möjliga framtider.
Prata med vårdpersonal som hanterar ditt IVF-ärende, de kan hänvisa dig till den hjälp som går att få i samband med processen för att du ska kunna bearbeta dina känslor på ett sätt som passar dig. Det kan exempelvis handla om samtal med psykolog, kurator eller stödgrupper. På så sätt kan du få stöd för hela upplevelsen kring IVF-behandling, inte bara den fysiska, och kan få hjälp att stärkt genomgå processen, oavsett slutresultat.
Lär dig mer om provrörsbefruktning
Vad kostar IVF?
IVF ingår i högkostnadsskyddet när det sker inom regionen. Du betalar som vanligt patientavgift för undersökningar och behandlingar. Går du däremot till en privat klinik finns inga riktlinjer och kostnaden kan variera. IVF genom en privat klinik ingår inte i högkostnadsskyddet, utan du får betala hela kostnaden själv.
Hur många IVF-försök får man?
För dig som gör IVF-behandling genom regionen har ett begränsat antal försök. Olika regioner har olika regler, men vanligtvis handlar det om tre försök totalt. Det finns även regler kring hur gammal den som ska bli gravid får vara vid dessa tillfällen, ofta är gränsen 39 år inom regionen. Privata kliniker omfattas inte av dessa regler. På privata kliniker får du vanligtvis så många försök som du är villig att betala för, så länge kliniken anser att det finns en möjlighet till att bli gravid. Privata kliniker kan även ha en högre åldersgräns.
Sammanfattning
IVF har blivit allt vanligare i Sverige. Denna behandling ger en större möjlighet för ofrivilligt barnlösa, samkönade kvinnliga par och ensamstående kvinnor att få egna, biologiska barn. Denna process kan däremot vara både fysiskt och psykiskt påfrestande på olika sätt. I denna artikel har vi gått in på vad IVF är och hur det går till, samt även den psykiska påfrestningen som IVF kan innebära för många. Har du frågor kring hur IVF fungerar eller eventuellt stöd under processen bör du vända dig till experter som kan vägleda dig.
